- Sabroso
- Posts
- De 4 pastorna från Rom
De 4 pastorna från Rom
Är detta grunden till all världens pasta? Alla har vi någon koppling till pasta, ett barndomsminne, en favorit eller en gud. Oavsett vilken relation du har, sitter en riktigt god pasta aldrig fel. Det kan vara en Bolognese, en tomatsås eller varför inte en Carbonara. Med en al dente kokad pasta, tillsammans med en sås är det svårt att slå. Men vilken rätt är egentligen pastans fader?

Från Rom kommer fyra olika pastarätter; Gricia, Carbonara, Cacio e pepe och Amatriciana. Alla är lite åt samma håll med antigen ost, ägg eller guanciale. Här är det enkelheten och valet av råvarorna som spelar en stor roll. Eftersom romarna var ett fattigt folk i södra Italien gjordes pasta på mjöl och vatten. Inga ägg, det hade man inte råd med. Carbonara var bara vid fina tillfällen, när man ville lyxa till det!
Gricia.
Gricia är en av de äldsta pastarätterna i regionen, känd från tiden före tomaternas ankomst till Italien. Med guanciale, Pecorino och pasta var den en enkel och mättande rätt för lantfolk och fåraherdar. Denna rätt kan man säga är föregångaren till Carbonaran.

Ziti alla Gricia.
Carbonara.
Rättens moderna form blev populär efter andra världskriget. Det sägs att rätten utvecklades genom att italienare kombinerade sina traditionella matlagningsmetoder med amerikanska soldaters skafferi, som bacon och äggpulver

Spaghetti alla Carbonara.
Cacio e Pepe
Denna rätt har sitt ursprung i den enkla kosten hos fåraherdar som arbetade i Appeninerna. Med Pecorino, svartpeppar och torkad pasta – hållbara ingredienser – skapade de en enkel liten rätt. Traditionen tros sträcka sig flera hundra år bakåt i tiden, till minst 1600-talet.

Cacio e Pepe.
Amatriciana.
Denna rätt har sitt ursprung i staden Amatrice och skapades när tomater började användas i italiensk matlagning. Kombinationen av guanciale, Pecorino, tomatsås och pasta gav rätten dess unika karaktär och namn.

Spaghetti all'Amatriciana.
Den bästa pastan jag någonsin ätit var i Rom för något år sedan. Det var kallt och fuktigt i luften, folk stod och tjötade längs restaurangers uteserveringar och sedan gå in i en varm och stimmig miljö. Restaurang Tonnarello, ligger i utkanten av centrala Rom, i växande Trastevere. Vi blev visade till ett bord på övervåningen, enkel inredning och väldigt hemtrevligt. När maten kom in, fick vi våra pastor i varsin stekpanna. Jag beställde in en Cacio e Pepe som var helt perfekt. Perfekt al dente och perfekt smaksatt. Jag blev lite tagen på sängen, hur kunde en pasta vara så här god? Men det var den, och den kommer alltid finns kvar i mina tankar.
En annan personlig favorit är den klassiska Carbonaran. Krämigheten från ägg och ost, en pepprighet från nymalen svartpeppar och knapriga bitar av guanciale gör den till en fulländad rätt. Jag gör den inte helt enligt det klassiska receptet. Mina tips här är först och främst att välja en riktigt bra pasta. Jag rekommenderar Mino, Rummo och La Molisana. De är de bästa som jag testat som finns på den svenska marknaden. Sedan är det som alltid viktig med bra övriga ingredienser. Åk till en saluhall eller en välsorterad matbutik så borde de finnas där. Koka pastan någon minut mindre än vad du vill ha den, jag brukar koka den strax under al dente för jag tycker det blir bäst. Ha en färdig blandning på ägg, Parmesan, Pecorino, fett på guanciale, pastavatten och svartpeppar. När pastan är klar blandar du ned den i ägg- och oströran tillsammans med guancialen. Häll nu ned allt i stekpannan igen och kör på medelvärme tills du fått en härlig krämighet på det hela. Servera på en varm tallrik med ännu mera ost och svartpeppar.
Tack för din läsning!
Länkar: